Din varukorg är för närvarande tom!
Trädgårdsväxter
Trädet planteras minst 10 cm förhöjt sett till omgivande mark, så att det bildas en liten jordkulle. Det är viktigt att det finns sjunkmån -om jorden sjunker och trädet hamnar i en grop riskerar det att skadas av stående vatten kring rothalsen. Öka förhöjningen vid lerjord.
Planteringsgropen bör i normalfallet vara 40-50 centimeter djup och ca 80 cm bred, öka bredden vid plantering av stora träd. Gräv gärna en fyrkantig grop då det förhindrar rotsnurr. Jordförbättra befintlig jord till ca 1/3 med planteringsjord, i normal trädgårdsjord och för de flesta träd är 2 säckar lagom. Vid plantering i mullfattig lerjord använd två säckar barkmull och en säck planteringsjord. Undantag: Vid plantering av träd som föredrar surare jord, såsom skenkamelia och Magnolia- använd rhododendronjord istället för planteringsjord.
Sänk ner hela krukan i vatten och låt stå tills det slutar bubbla. Ta bort krukan/plasten runt jordklumpen, luckra försiktigt upp eventuellt rotsnurr. Fyll på jord och sätt ner trädet så att det hamnar på en lagom upphöjd nivå, jordklumpen ska enbart täckas av ett par cm av jordblandingen. Vattna 20 liter och fyll på resten av jorden, tryck till jorden så att trädet står stadigt och vattna igen.
När du planterar ditt träd behöver du se till att det inte svajar för mycket, så att de fina nya rötterna riskerar att gå av när trädet rör sig i vinden. Trädet ges stöd med hjälp av ett mjukt band som sätts fast i 1-3 störar – ju blåsigare läge, desto fler störar.
Trädet ska genom detta stabiliseras men fortfarande kunna röra sig litet – då rörelserna stimulerar utvecklingen av ett för platsen anpassat rotsystem. Störarna kan i normalfallet tas bort efter 2-3 år, man ser att trädet rotat sig tillräckligt om man kan dra i stammen lite fram och tillbaka utan att jorden i planteringsgropen rör sig.
Många av oss får besök i våra trädgårdar av våra fyrfota vänner, harar och rådjur. För att undvika gnag och skav på trädstammen rekommenderar vi att du sätter på ett gnagskydd – en effektiv och billig försäkring!
Ett träd som blivit helt ringbarkat klarar sig nämligen inte. Om skadorna inte når runt hela stammen, bromsas trädets utveckling, men det kan överleva. Ett komplement till gnagskyddet är Trico garden som blandas med vatten och sprutas på trädets oskyddade grenverk. Trico garden är baserat på fårtalg och avskräcker främst rådjur från att smaska på saftiga knoppar och de unga skottens saftiga bark.
Om skogens konung är en flitig besökare rekommenderar vi att du sätter upp ett rejält högt nät omkring trädet, som får vara kvar tills trädet är så pass etablerat att det är utom fara.
Ett nyplanterat träd börjar först med att etablera sitt rotsystem, och när trädet kommit igång med det börjar det att satsa på kronans tillväxt samt blom- och fruktsättning. Fruktsättning tar mycket energi från det unga trädet, på bekostnad av tillväxten av rotsystem och krona, och vi rekommenderar därför att frukten plockas bort de två första åren.
Gödsla varje vår, använd gärna ko- eller hönsgödsel. Rensa bort ogräs och gräs då dessa stjäl näring. För att tillföra mull och göra planteringsytan mer lättrensad är det även en fördel att vartannat till vart tredje år lägga på ett ca 5 cm tjockt lager barkmull.
I Bohuslän är ofta berggrunden av granit vilket tillsammans med regnet har en försurande effekt i jorden, och många trädgårdsväxter mår bra av ett något högre ph-värde än vad vi finner i många trädgårdar. Kalka varje till vartannat år beroende på hur din jord ser ut. Det är ofta fördelaktigt att kalka en lerjord varje år då detta bidrar till en bättre jordstruktur, medans det oftast räcker med vartannat år i en sandjord.
Undantag: växter som föredrar surjord, exempelvis magnolia, skenkamelia och trollhassel, ska inte kalkas.
Bevattning bör ske kontinuerligt de 3 första säsongerna och även senare vid långvarig torka. Hur ofta och hur mycket du behöver vattna beror på vädret, jordens förutsättningar och växternas behov, men det är generellt bättre att vattna mycket och sällan än lite och ofta. Genom att vattna rejält när du vattnar går vattnet ner på djupet och rötterna letar sig neråt, vattnar du för lite så att bara ytskiktet fuktas resulterar det i ett mycket grunt rotsystem som lätt torkar ut.
Använd gärna en bevattningssäck, den fästs vid stammen och i denna fyller du vatten som sedan långsamt sipprar ner under flera timmars tid – på så vis sparar du arbetstid och du kan känna dig säker på att vattnet hamnar där det ska och i lagom mängd.
Om du är osäker på om du behöver vattna eller om du vattnat tillräckligt- gräv ett litet, 30 cm djupt hål vid kanten av planteringsgropen och känn efter. Jorden ska vara fuktig men inte blöt-utom direkt efter du vattnat. Var observant på vattensjuk mark – om du märker att det finns stående vatten i botten av gropen även någon timme efter du vattnat så är jorden för dåligt dränerad.
Beskärning är en viktig del i skötseln av träd. Flertalet små prydnadsträd är i själva verket uppstammade buskar och beskärs därefter, men för övriga träd är det mycket viktigt med en korrekt så kallad uppbyggnadsbeskärning.
I de flesta fall påbörjas uppbyggnadsbeskärningen våren efter plantering då träden är etablerade, men vissa sorter, såsom björk och lönn ”blöder” sav vid vårbeskärning och beskärs därför bara på hösten. Målet med uppbyggnadsbeskärningen är att forma trädet så att det får en hållbar och jämn grenfördelning, och att vid behov successivt stamma upp det till önskad höjd.
Uppbyggnadsbeskärning av fruktträd syftar till skapa förutsättningar för en luftig och lättskött krona, där frukten får tillräckligt med ljus. Mycket kortfattat innebär beskärningen att man tar bort rot-, stamskott , för lågt sittande grenar, skadade grenar, för tättsittande grenar, inåtväxande eller skavande grenar, konkurrerande toppskott och så kallade vattenskott. Fråga gärna vår kunniga personal om hjälp.
Äldre prydnadsträd kräver oftast mycket liten beskärning, förutsatt att uppbyggnadsbeskärningen gjorts på rätt sätt. Ibland kan det dock finnas behov av gallring av grenar som sitter för tätt/växer åt fel håll, eller inkortning av grenar för att minska risk för fläkskador.
Tänk på att välja träd med rätt storlek för platsen, kraftig beskärning för att minska storleken på äldre träd är dåligt för trädets hälsa och ger sällan ett vackert resultat. Behöver kronan begränsas är det mycket viktigt att börja i tid och att beskära regelbundet, så att stora ingrepp undviks.
Vill man läsa mer ingående kan man låna på bibliotek eller köpa boken Beskärningsboken skriven av Klaus Vollbrecht. Boken finns även att bläddra i hos oss på plantskolan.
För att lyckas med dina surjordsväxter skämmer du bort dem med en riktigt djup och mullrik jord med ett lite lägre pH-värde, gödslad naturtorv eller rhododendronjord är en bra jordförbättring. Du kan med fördel samla och jordförbättra med barr och eklöv som sänker pH-värdet, och kottar som ger en luftigare struktur.
Gräv en grop som är ca tre gånger så bred och dubbelt så djup som krukan växten står i. Blanda upp befintlig jord till hälften med rhododendronjord. Räkna med att det går åt 1-2 säckar 50 L rhododendronjord per buske vid plantering. För rhododendron räkna med två säckar (100 l) och gräv en grop som är ca 70 cm bred och 50 cm djup.
Sänk ner hela krukan i vatten och låt stå tills det slutar bubbla. Ta bort krukan/plasten runt jordklumpen, luckra försiktigt upp eventuellt rotsnurr. Fyll på jord och sätt ner växten så att det hamnar på en lagom upphöjd nivå, jordklumpen ska enbart täckas av ett par cm av jordblandingen. Vattnaca 10 liter och fyll på resten av jorden, tryck till jorden så att växten står stadigt och vattna igen.
Gödsla fortsättningsvis varje vår med rhododendrongödsel eller kogödsel, variera gärna vilket du använder från år till år för att främja jordens mikroliv.
Bevattning bör ske kontinuerligt de 3 första säsongerna och även senare vid torka. Hur ofta och hur mycket du behöver vattna beror på vädret, jordens förutsättningar och växternas behov, men det är generellt bättre att vattna mycket och sällan än lite och ofta. Genom att vattna rejält när du vattnar går vattnet ner på djupet och rötterna letar sig neråt, vattnar du för lite så att bara ytskiktet fuktas resulterar det i ett mycket grunt rotsystem som lätt torkar ut.
Är du osäker på om du behöver vattna, gräv en grop och känn efter. Jorden ska vara fuktig men inte blöt (utom direkt efter du vattnat). Efter ett tag får du en känsla för hur ofta och hur mycket du behöver vattna för att jorden ska vara lagom fuktig.
Rhododendron har grunda rotsystem och vill ogärna störas, därför är det en god idé att plantera en tät marktäckare som kan hålla undan ogräs. Då behöver man inte störa rotsystemet så mycket i samband med ogräsrensing. Några fina marktäckare som trivs tillsammans med rhododendronbuskar är röd sockblomma Epimedium rubrum, Funkior Hosta, Hasselört Asarum europaeum och kaukasisk förgätmigej Brunnera.
Fram på höstkanten laddar rhododendronbuskar upp ett vätskeförråd i plantan, de ska ju behålla sina gröna blad genom hela vintern. Vi rekommenderar därför att du vattnar rhododendron och andra städsegröna växter lite extra inför vintervilan.
Fram på senvintern när solen börjar lysa starkt, och det kanske blåser och tjälen fortfarande är i backen, avdunstar mycket vätska från buskarnas blad. Det är då man riskerar att råka ut för frystorkning. Bladen förlorar vätska, men kan på grund av tjälen inte suga upp ny vätska och torkar. Detta kan synas som bruna partier på många städsegröna växter.
Som tur är finns det, förutom den extra vattningen på hösten, ett enkelt knep för att undvika detta. Häng upp ett skuggnät över dina städsegröna växter. Då minskar du risken för frystorkning avsevärt.
De flesta rosor är okulerade (ympade), och planteras med förädlingsstället ca 10 cm under jord. Om avvikande skott växer upp från marken grävs eller klipps dessa bort så långt ner som möjligt. Plantera dina rosor med inblandning av 1/2 rosjord i befintlig jord, gropen bör vara ca 50 cm djup och bred. En 50 l säck räcker till två rosor. Inför vintern kupar man upp med barkmull runt rosens nedre delar. Det ger lite extra skydd och isolering. På våren rafsar man bort barkmullen från de nedre delarna.
Sänk ner hela krukan i vatten och låt stå tills det slutar bubbla. Ta bort krukan/plasten runt jordklumpen, luckra försiktigt upp eventuellt rotsnurr. Fyll på jord och sätt ner rosen så att ympstället hamnar 10 cm under marknivå. Vattna ca 10 liter och fyll på resten av jorden, tryck till jorden så att rosen står stadigt och vattna igen.
Vid vårplantering gödslas även återblommande sorter med rosgödsel i juni, innan midsommar. Gödsla därefter dina rosor varje vår, använd gärna rosgödning eller kogödsel och alternera gärna från år till år-det gynnar jordens struktur och mikroliv. För att tillföra mull och göra rabatten mer lättrensad är det även en fördel att vartannat till vart tredje år lägga på ett ca 5 cm tjockt lager barkmull. Återblommande rosor gödslas ytterligare en gång i juni, innan midsommar, vi rekommenderar då rosgödsel.
Bevattning bör ske kontinuerligt de 3 första säsongerna och även senare vid långvarig torka. Hur ofta och hur mycket du behöver vattna beror på vädret, jordens förutsättningar och växternas behov, men det är generellt bättre att vattna mycket och sällan än lite och ofta. Genom att vattna rejält när du vattnar går vattnet ner på djupet och rötterna letar sig neråt, vattnar du för lite så att bara ytskiktet fuktas resulterar det i ett mycket grunt rotsystem som lätt torkar ut.
Är du osäker på om du behöver vattna, gräv en grop och känn efter. Jorden ska vara fuktig men inte blöt (utom direkt efter du vattnat). Efter ett tag får du en känsla för hur ofta och hur mycket du behöver vattna för att jorden ska vara lagom fuktig.
Rosor kan delas in i grupper på lite olika sätt. Här på plantskolan har vi gjort en enkel indelning såhär: Klätterrosor, Rabattrosor, marktäckande rosor, Engelska rosor/ Austinrosor, buskrosor, moderna buskrosor och tåliga rosor. Beroende på vilken grupp rosen tillhör ser beskärningen lite olika ut. Fråga oss gärna, eller läs mer på svenska Rossällskapets hemsida eller i bra roslitteratur (finns ofta att låna på bibliotek).
Blanda befintlig jord till 1/3 med Nisses Specialjord, eller vid lerjord använd en blandning med hälften barkmull och hälften planteringsjord. Gräv en grop som är ca tre gånger så bred och dubbelt så djup som krukan växten står i. Räkna med att det går åt ½-1 säck per buske eller 1- 2 säckar per kvadratmeter jord vid perennaplanteringar. Toppa gärna den bara jordytan med 5cm barkmull eller täckbark. Då torkar jorden ut lite långsammare och ogräs blir mer lättrensat. De växter som skall planteras på detta vis är de allra flesta fruktträd, bärbuskar, prydnadsbuskar, prydnadsträd och perenner. Med undantag för de som nämns nedanför under rubriken Plantering av surjordsväxter.
Sänk ner hela krukan i vatten och låt stå tills det slutar bubbla. Ta bort krukan/plasten runt jordklumpen, luckra försiktigt upp eventuellt rotsnurr. Fyll på jord och sätt ner växten så att toppen på jordklumpen hamnar i nivå med, eller strax över jordytan. Vattna ca 10 liter och fyll på resten av jorden, jordklumpen ska enbart täckas av ett par cm av jordblandingen., ryck till jorden så att växten står stadigt och vattna igen.
För en del växter finns det färdiga jordar som passar extra bra. Vid plantering av rosor och klematis kan man gärna använda så kallad Rosjord
Vid plantering av kalkskyende växter, som alltså vill ha ett lågt pH-värde, blandas befintlig jord upp med rhododendronjord, eller helt ogödslad (naturell) torv. Typiska surjordsväxter är till exempel ljung, rhododendron, azaleor, kalmia, pieris, blåbär ,tranbär , lingon, magnolia, trollhassel, häxal , konvaljbuske, koreansk blomsterkornell, hortensia.
Plantera ej klätterväxter närmare än 50 cm från husväggen, eftersom jorden närmast husväggen oftast blir för torr. Klematis är ympade och ska planteras 7-8 cm djupt, där den sista biten fylls upp med ett dränerande material såsom grus. Plantera i övrigt enligt beskrivning under buskar och barrväxter. Klängväxter blir naturligt kala nedtill, plantera gärna perenner som fyller ut. Detta är särskilt bra för klematis, som gärna vill stå med rötterna i skugga.
Bevattning bör ske kontinuerligt de 3 första säsongerna och även senare vid långvarig torka. Hur ofta och hur mycket du behöver vattna beror på vädret, jordens förutsättningar och växternas behov, men det är generellt bättre att vattna mycket och sällan än lite och ofta. Genom att vattna rejält när du vattnar går vattnet ner på djupet och rötterna letar sig neråt, vattnar du för lite så att bara ytskiktet fuktas resulterar det i ett mycket grunt rotsystem som lätt torkar ut. Är du osäker på om du behöver vattna, gräv en grop och känn efter, jorden ska vara fuktig men inte blöt (utom direkt efter du vattnat). Efter ett tag får du en känsla för hur ofta och hur mycket du behöver vattna för att jorden ska vara lagom fuktig.
Här kan många olika produkter användas med fint resultat. För att bibehålla mull- och näringshalten behöver organiskt material samt gödsel tillföras varje år. Ett sätt att göra detta kan till exempel vara att varannan vår lägga på kogödsel, och varannan vår hönsgödsel och även vartannat till vart tredje år lägga på ett ca 5 cm tjockt lager barkmull.
I Bohuslän är ofta berggrunden av granit vilket tillsammans med regnet har en försurande effekt i jorden, och många trädgårdsväxter mår bra av ett något högre ph-värde än vad vi finner i många trädgårdar. Kalka varje till vartannat år beroende på hur din jord ser ut. Det är ofta fördelaktigt att kalka en lerjord varje år då detta bidrar till en bättre jordstruktur, medans det oftast räcker med vartannat år i en sandjord. Undantag: surjordsväxter såsom rhododendron, magnolia mm bör inte kalkas.
Beskärning är en viktig del i skötseln av din prydnadsbuskar. Flertalet kan vid behov gallras under tidig vår, då tar man bort högst 1/3 av grenarna 10-15 cm ovan mark, välj ut de äldsta. På så vis föryngrar man sina buskar och får en fin grenfördelning ända nedifrån. Undantaget är växter som blöder eller är särskilt känsliga, exempelvis mullbär, klätterhortensia, lönn, björk och magnolia, vika beskärs under JAS (juli-sep), samt tidigblommande buskar såsom forsythia som istället kan beskäras direkt efter blomning.
Fråga gärna oss om råd angående när och hur du ska beskära de växter du köpt. Vill man läsa mer ingående kan man låna på bibliotek eller köpa boken Beskärningsboken skriven av Klaus Vollbrecht. Boken finns även att bläddra i hos oss på plantskolan.
Bärbuskar gallras oftast först efter några år, då de äldsta grenarna tas bort helt, beskär då under vårvintern eller tidig höst. Undantag är hallon och björnbär där de grenar som burit frukt gallras bort helt på hösten. Fråga gärna oss om råd.
Vill man läsa mer ingående kan man låna på bibliotek eller köpa boken Beskärningsboken skriven av Klaus Vollbrecht. Boken finns även att bläddra i hos oss på plantskolan.
Gräv ett dike som är ca 50 cm djupt och 60-70 cm brett. Spänn en lina mellan radens ändpunkter för att få häcken rak.
Jordförbättra befintlig jord utifrån just ditt behov, med barkmull, planteringsjord, komposterad kogödsel eller egen grönkompost. Lerjord förbättras med barkmull för en luftigare struktur och sandjord med planteringsjord och/eller kompost.
Efter plantering med jordförbättring ska bädden vara minst 10 cm förhöjd sett till omgivande mark, eftersom jorden kommer att sjunka ihop något efter att man grävt i den. Häckplantorna planteras på samma djup som de stått innan, med rötterna strax under jordytan. Vattna rejält så att jorden verkligen blir genomfuktad på djupet, och tryck därefter till jorden något så att plantorna står rakt och stadigt. Gödsla med hönsgödsel vid vår och försommarplantering.
Bind upp stammen på avenbok- och bokplantor mot bambukäppar (1/planta) allteftersom de växer. Välj käppar utifrån häckens önskade sluthöjd.
Bevattning bör ske kontinuerligt de 3 första säsongerna och även senare vid långvarig torka. Hur ofta och hur mycket du behöver vattna beror på vädret, jordens förutsättningar och växternas behov, men det är generellt bättre att vattna mycket och sällan än lite och ofta. Genom att vattna rejält när du vattnar går vattnet ner på djupet och rötterna letar sig neråt, vattnar du för lite så att bara ytskiktet fuktas resulterar det i ett mycket grunt rotsystem som lätt torkar ut. Vi rekommenderar att man lägger ut en droppslang för bevattning. Då hamnar vattnet där det gör nytta. För att förenkla ytterligare kan en bevattningstimer användas.
Om du är osäker på om du behöver vattna eller om du vattnat tillräckligt- gräv ett 30 cm djupt hål vid kanten av planteringsdiket på flera ställen och känn efter- jorden ska vara fuktig men inte blöt-utom direkt efter du vattnat. Var observant på vattensjuk mark- om du märker att det finns stående vatten i botten av gropen även någon timme efter du vattnat så är jorden för dåligt dränerad.
Gödsla varje vår med hönsgödsel eller kogödsel, variera gärna från år till år. Vid behov gödsla en gång till innan midsommar, använd hönsgödsel. Vi rekommenderar även att lägga på ett ca 5 cm tjockt lager barkmull vartannat till vart tredje år. Barkmull gör att mullhalten bibehålls, gör ogräsrensningen enklare, minskar avdunstningen, samt ger en snygg finish. Räkna med en säck per löpmeter häck. I Bohuslän är ofta berggrunden av granit vilket tillsammans med regnet har en försurande effekt i jorden, och många trädgårdsväxter mår bra av ett något högre ph-värde än vad vi finner i många trädgårdar. Kalka varje till vartannat år beroende på hur din jord ser ut. Det är ofta fördelaktigt att kalka en lerjord varje år då detta bidrar till en bättre jordstruktur, medans det oftast räcker med vartannat år i en sandjord. Undantag: växter som föredrar lägre ph-värde, tex thuja, bör inte kalkas.
Häckplantor beskärs våren efter plantering till ca 20 cm ovan mark, detta gäller oavsett om man tänkt sig en friväxande eller formklippt häck. Friväxande häckar gallras fortsättningsvis vid behov. Formklippta häckar fortsätter man sedan att släppa upp ca 20 cm varje år, beskärningen görs på vårvintern, dvs fjolårets tillväxt kortas in till ca 20 cm. Plantorna beskärs som en pyramid för att bli väl förgrenade åt sidorna. Undantag: Avenbok, bok, tuja, gran och idegran får växa till önskad höjd innan topparna klipps, sidogrenarna klipps in eller toppas varje år från och med våren efter plantering. Utstickande toppar på idegran kan dock friseras något vid behov.
Ytterligare ett skötseltips är att plantera en låg marktäckare under häcken för att göra det svårare för ogräs att etablera sig. Ett 5-10 cm lager barkmull gör också att fukten bibehålls bättre, samt gör eventuella ogräs mer lättrensade. Se till att kantskära eventuell gräsmatta med god marginal från häcken, då den annars riskerar att stjäla onödigt mycket vatten och näring- detta är särskilt viktigt under etableringen. Dessutom är det väldigt snyggt med en kantskuren gräsmatta.
Bottna gärna krukor och kärl med dränerande material såsom lecakulor. Använd en välgödslad jord som yrkesodlarjord, tomatjord eller Grönsaksjord godkänd för ekologisk odling och tillsätt eventuellt hönsgödselpellets samt näringsvattna regelbundet.
Till medelhavsväxter finns särskild medelhavsjord med högre lerhalt och högre järnhalt.
Till pelargoner finns särskild pelargonjord med ett högre järninnehåll och den perfekta jordstrukturen för pelargoner.
Bottna krukan med lecakulor och använd blomjord eller yrkesodlarjord. Särskild blomjord för krukväxter som trivs i kemiskt sur jord finns också. Till orkidéer, pelargoner och medelhavsväxter används särskild anpassad jord.